Jaha ja. Här sitter jag och försöker skriva lite på del tre av En väktares bekännelser ... Det går trögt. Trögt, trögt, trögt.
Nämen satt ... Annars då? Bilen går bra?
Läste just en intervju med Elisabeth Östnäs (Sagan om Turid) och hon svarade så här på frågan om hon hade några råd till aspirerande författare:
Att skriva varje dag och hela tiden. Att inte fundera ett halvår på en bra historia utan skriva tills det blir en vana.
Huvudet på spiken. Jag kan inte låta trögheten hindra mig, för då blir det aldrig någonting alls. Faktum är att jag får skriva mig ur detta. Om jag så ska behöva gå emellan med något av mina tre(?) övriga manus som jag har på gång.
Skriv varje dag och hela tiden, skriv varje dag och hela tiden, skriv varje dag och hela tiden ...
Mitt nya mantra, helt klart.
Japp. Det är bara att bita ihop (för min del en av mina bästa grenar . .)
SvaraRaderaDet är en bra gren att excellera i!
RaderaTror också på att göra skrivet till en vana. Men har ofta motsatt problem, även om jag försöker (pretentiösvarning) vara i kontakt med projektet varje dag, måste jag oftast anstränga mig för att INTE skriva hela tiden :-D
SvaraRaderaJojo, vissa är exemplariska:) Nämen, Annika, det låter ju jättebra! Du har hamnat rätt i livet, liksom.
Radera