onsdag 12 april 2017

Korttoaletter

Idag sitter jag på biblioteket och jobbar med mitt manus. Inte så dumt faktiskt, både att kunna ägna sig helhjärtat åt manuset och att göra det med något strippade distraktionsmoment (även om barnavdelningen, som ligger precis i närheten av där jag sitter, är ganska livlig).

En sak jag oroade mig en aning för innan jag kom hit idag var eventuella toalettbesök, eftersom det är betaltoaletter här. Med sådana där myntinkast. D.v.s. man måste ha faktiska, fysiska mynt för att komma åt faciliteterna.

Vem har faktiska, fysiska mynt på sig nuförtiden? Vem har kontanter på sig ö.h.t.? Vad mig anbelangar skulle man kunna eliminera kontanter helt. Jag använder enbart kort - och har så gjort i åtminstone tio år. Jag är inte ens säker på vilka kontantvalörer som är i omlopp nuförtiden. Jag har en vag aning om att femtioöringen är borta och att det införts en tvåhundring. Möjligen.

Absolut enda gången jag brukar kontanter är när jag ska använda en offentlig toalett. Det är rent absurt hur en fysisk femma kan utgöra sådan hårdvaluta, men följden blir för mig att detta mynt känns mer värt än en hundring. En hundring kan man ju faktiskt plocka ut ur ett hål i väggen om det kniper, men för att få tag i en femma måste man trixa och fixa och köpa någonting väl avvägt med den där hundringen. När jag någon gång kommer över en femkrona så håller jag så hårt i den att knogarna vitnar. Förvarar den omsorgsfullt i plånboken inför eventuella toalettsituationer. Och jag använder den inte i första taget, kan jag säga. Om jag ö.h.t. kan hålla mig så gör jag det.

Men nu till den glada nyheten: När jag kom hit till biblioteket och passerade betaltoaletterna, kunde jag till min stora lättnad och glädje konstatera att de installerat någon sorts kortbetalningsenhet, bredvid myntinkasten.

Civilisationen har nått bibliotekstoaletterna

Min kontantlöshet kommer alltså inte att utgöra något problem för mig!

Tills jag återigen står där, i något gudsförgätet köpcentrum. Men den dagen, den sorgen.

4 kommentarer:

  1. Jag är tvärtom och älskar mynt. Varför - jag menar VARFÖR??? - går det inte att köpa bussbiljetter för vanliga pengar i Sverige längre?

    Mvh person vars utländska bankkort inte gillas av svenska kortläsare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, rakt motsatta lägret alltså. Jamen, så bra att det går någorlunda att hanka sig fram med båda betalmedlen. I alla fall på mitt lokala bibliotek:)

      Radera
  2. Jag är parkerings-automats-betalare med mynt. Annars gäller kort i alla lägen. Och nu när jag såg reklam för att ett helt gäng mynt ska sluta gälla, tänkte jag att nu gäller det verkligen att se till att betala varenda parkering med mynt. Inget sms-parkerande alls framöver alltså. (Vilket genast gick i stöpet när jag glömde mynten fastän jag visste att jag behövde dem för en parkering i förrgår!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok, men du alternerar med sms-betalning alltså? Så du kommer kanske inte sakna myntandet ändå? Det enda jag tycker är lite synd är att man förlorar den fysiska representationen av pengar att visa för barn. Fast, det är klart, de växer ju ändå upp med andra poängsystem överallt.

      Radera