Min småleende nuna i DN
Döm om min överlyckliga förvåning när nu även Sömnernas sömn fått en halvsida i DN (liksom Visheten vaknar fick för drygt ett år sedan)! Återigen är det Steven Ekholm som varit framme. Jag älskar honom och vill föda hans barn.
Så här står det:
I tredje delen av Elin Säfströms serie om väktaren Tilda är det dags för tomteting i Stockholm, och konflikterna mellan tomtar och troll eskalerar.
Det är sannerligen ingen vila och ingen ro för Stockholms mest överarbeta(n)de tonåring. Elin Säfströms tredje bok om sextonåriga Tilda Modigh som tar ansvar för en frånvarande och dysfunktionell mamma, en mormor som försvunnit, komplicerade kompis- och kärleksrelationer, studier och en hund - och även jobbar heltid för att hålla ordning på världen. En ganska skrämmande bild av en ”duktig flicka” med alldeles för mycket ansvar och alldeles för stort sömnbehov. Men så är hon också Stockholms och hela mittsveriges enda väktare.
”Sömnernas sömn” är den tredje men knappast den avslutande delen om Stockholms många rådare - tomtar, troll och andra väsen som lever och verkar parallellt med oss vanliga mugglare, samt de få som har som uppgift att hålla ordning på dessa ostyriga figurer, väktarna.
Det finns ytterst få väktare i Sverige och eftersom Tildas mormor, den verkliga väktaren tidigare försvunnit under dramatiska omständigheter, kanske död, men i alla fall borta, ligger nu allt ansvar att hålla ordning i den magiska världen i Stockholm på Tilda. Och likt en gång Harry Potter, visar det sig att vuxenvärlden hållit det mesta av uppdragets natur hemligt för Tilda.
När tomtarna invaderar Stockholm för sitt tomteting hettar det till mellan tomtar och troll och överträdelser sker gång på gång och av allt allvarligare karaktär. Tilda behöver hjälp och hjälp kommer, men kan den utarbetade och stressade sextonåringen lita på någon person alls?
Det är fortfarande det spänstiga och underhållande språket som lyfter böckerna om Tilda. Hennes Stockholmiana hade dock vunnit på att introducera lite fler miljöer i böckerna än de oftast återkommande; mormors lägenhet, tomtarnas pub och trollens sal - och möjligen även några fler magiska väsen (det finns ju en del att välja bland).
Fast med det sagt, Säfström introducerar faktiskt en helt osannolik typ som helt enkelt måste få större utrymme i kommande böcker; den kortvuxna, skägglösa (!) tomten, Jeanette i dunjacka och Hello Kitty-keps. Helt klart en blivande favorit.
Steven Ekholm
Så, ok, han tycker att miljöerna inte varierar något vidare, vilket gör mig lite förvånad, för förutom de ställen han nämner ovan så förekommer även bl.a. Skansen, Stadshuset och Kungsträdgården i denna bok. Och som invändning betraktat så må det väl vara hänt - jag fick en fucking halvsida i DN IGEN!!!
Wow, stort! Att den kommer först nu, är inte det konstigt? Men du, ”knappast den sista” delen skriver han ju. Hur känner du inför det? Börjar suget krypa sig på eller är du fortfarande nöjd med att inte fortsätta bokserien??
SvaraRaderaJag blev väldigt förvånad, inte minst eftersom den kom så sent. Men det är väl så att det kan ta några månader - det finns inte hur mycket utrymme som helst för ungdomsböcker i DN. Knappast den sista, ja ... Förlaget och jag är ju överens om att det är färdigt just nu i alla fall. Fast det är väl inte omöjligt att jag knåpar ihop en fjärde del så småningom. Jag vill faktiskt veta hur det går. Och jag skulle ju kunna dela ut den i pdf-form bland mina vänner, även om den inte blir utgiven:)
RaderaGRATTIS, grattis, Grattis! Himla jäkla stort! (Hoppas bara inte din man läser din blogg så noga...Du vet ju hur det kan gå i, du vet i min bok, om man...Slut på kommentar
SvaraRaderaTACK, tack, Tack! Ja, att han gjorde det igen, liksom. Haha, ja, det skulle ju kunna bli en obekväm situation à la Skuggvinter:)
RaderaJa!! Vilka goda nyheter, hoppas det blir en fortsättning! Efter att din nuvarande är klar då, den vill man ju inte sinka...
SvaraRaderaSom sagt, vi får se ...
RaderaSteven alltså, vilken kille :-)
SvaraRaderaAtt i en recension få sitt språk kallat för ’spänstigt’ och ’underhållande’, eller sin hp nämnd i samma andetag som Harry Potter, det är ju nästan lika stort som att erhålla biblioteksersättning.
Gratulerar till recensionen!
Och det var ju ett svar till dig, Annika ... Missade knappen, uppenbarligen.
RaderaEller hur? Fin som få. Och, ja - och detta en andra gång i fucking DN - det är ganska stort:)
SvaraRaderaDet är huge!!
Radera/Annika