torsdag 8 februari 2018

VAB

Shit, alltså. Lite urlakad här. För att inte säga helt jävla slutkörd. Jag har vabbat hela veckan.

VAB. Det mest utmattande man kan ägna sig åt.

Och jag har kämpat och varit en idealmamma på olika sätt. Två museer har vi klämt: Bergrummet (leksaksutställning) och Tekniska museet. För något måste man göra, när barnet inte är så sjukt att hon är beredd att bara sitta i soffan och titta på Daniel Tiger, men heller inte riktigt friskt nog att gå på dagis.

Bergrummets leksaksmuseum är inte någon barnvänlig historia. Leksakerna är till största delen uråldriga och man får under inga omständigheter röra vid dem. Det är skumt belyst och dessutom jobbar man med läskiga ljud i högtalarna. Min dotter höll mig i handen precis hela tiden, vilket hon aldrig gör annars.

I ett litet rum med madrasserade väggar fick man leka med grejerna. Två, eller var det tre, mjukisdjur. Yay. Min dotter var måttligt imponerad.

Tekniska museet fick dock klart godkänt. Vi var där idag från klockan 11 till 17 då det stängde. Treåringen tyckte att det var toppen att springa omkring bland slitna, urplockade, mer eller mindre experimentella lekarrangemang. På ett ställe skulle man göra bilar av magnetiska klossar, men det fanns bara ett enda hjul i det sorgliga lilla materialutbud som erbjöds. På ett annat ställe kunde man låta en liten bil rulla i en bana, där den stannade upp på flera ställen, p.g.a. bristande energi.

Jag kunde relatera.

Men, som sagt, dottern skulle absolut stanna till det bittra slutet. Vid det laget hade jag för länge sedan dött en inre död till följd av akut tristess.

Men nu tror jag att vabbningen är över för denna gång. I morgon, ljuvlig stillhet framför datorn.

14 kommentarer:

  1. Det där leksaksmuseet är ju ingen barnhit direkt. Vad tänkte man där liksom? Tur att hon piggnat till och kryat på sig så det inte blev hela veckan då. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah! Du har varit där? Nämen, exakt. De enda som var där förutom vi var ett gäng pensionärer - det kanske är den huvudsakliga målgruppen.

      Radera
  2. Får rejäl ångest här nu, hittills inget snor eller feber, men det är bara en tidsfråga (orkar inte ens knacka i träbordet eller säga "peppar peppar" för det går inte att jinksa en absolut sanning). Tycker det låter som om du genomfört någon typ av hjälteinsats här , och kan glädja dig med att snart kan ditt barn se på Harry Potter. Här får vi knappt frisk nästan sexåring ur soffan, för det är HERMIONE på tv. (Dock begränsar vi till första filmerna, det blir så mörkt sedan så det är nog inte riktigt nyttigt.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, så är det. Oundvikligt, förr eller senare. Ja! Snart vill hon ser typ riktiga filmer, om och om igen. Lyckas ännu inte få henne att kolla Frozen, som hennes polare börjar gilla nu. Här begränsas ingenting. Om inte min make är hemma, alltså. Då råder det tv-förbud under och efter middagen.

      Radera
    2. Ikväll har vi pappa-fritt och ämnar äta fredagspizzan framför tvn :-)
      Fråga: borde inte alla ha en Marie-typ i sitt liv, som VILL HA ens vabdagar? Toppen när man är i stadiet att det känns som en seger/revolt att smita iväg på Ica strax före stängningsdags för att köpa mer alvedon och isglass.

      Radera
    3. Pappafria kvällar har sina fördelar. Ja, en Marie skulle alla ha.

      Radera
  3. Usch då, inte kul det där. En vecka kan vara bra lång ibland... Bra kämpat, håller tummarna för morgondagen!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låååååååååååååång, ja. Men ja, hon är på dagis nu!

      Radera
  4. Som barnfri har jag ringa erfarenhet av vab, men föreställer mig det som paraplydrinkar och jordgubbssmakande tunga. Känner att jag kanske är lite vilseledd ... hur som helst ska vi bli faster och farbror i sommar och vi har redan paxat minst hälften av vabben. Ska komma ihåg att bara boka in mig då barnet dåsar av feber, behöver isglass och en kall hand på pannan.
    Hoppas din dotter mår bättre så hon får ha kul med kompisar och mamma får ha kul med sina vänner, visserligen påhittade, men ändå ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojojojojojoj, barnfria människor ... Jag VET, för jag var själv en sådan under fyrtio stillsamma år. Men grattis, för all del:)

      Radera
    2. Tackar! Jag är livrädd för att jag ska ha sönder barnet, men det blir nog bra. Min sambo är utbildad barnskötare, han får laga.

      Radera
    3. Barn är mycket stryktåliga:)

      Radera
  5. Hehe, känner igen mig. Har också genom åren hamnat på diverse skumma och mer eller mindre uppskattade aktiviteter. Men det vidgar i alla fall vyerna för både stora och små. Hoppas att hon är bättre nu och att ni får en fortsatt bra vabruari;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går aldrig att veta riktigt hur det kommer att falla ut. Min dotter är lite känslig för det här med att bara gå omkring och titta på saker - det är för henne en obegriplig aktivitet. Och jag fattar det. Jodå, hon mår bra nu:)

      Radera