onsdag 18 januari 2017

Författarskola #14 - efter första redigeringsmötet


Igår hade jag det något fruktade, första redigeringsmötet för mitt nya manus (uppföljaren till En väktares bekännelser). Och det var ok. Det var faktiskt det.

Otroligt skönt att ha det bakom sig. Det är väldigt läskigt när man inte har någon aning om var bilan kommer att falla. Vilka darlings man kommer behöva döda. Men det var faktiskt ingenting stort. Visst, min redaktör var inte alls med på vissa saker som jag trodde att jag hade gjort så himla genomtänkt. Och vid ett tillfälle trodde jag att hon skulle kräva att jag fimpade en rätt stor grej, som jag upplever som viktig och som genomsyrar hela storyn. Men det ordnade upp sig när jag fick förklara mig lite. Överhuvudtaget så är min redaktör väldigt mottaglig för mina förklaringar och pressar mig inte till stora förändringar i onödan. Det känns som om hon litar ganska väl på mitt berättande.

Vi landade hursomhelst i att vi båda ska läsa manuset igen med allt det vi pratat om i åtanke. Det känns helt ok allting.

Dagens lektion: Det behöver inte vara så blodigt alla gånger, det här med manusredigering.

12 kommentarer:

  1. Det här är ju väldigt intressant tycker jag. Som icke utgiven är alla inblickar i förlagsvärlden lite omgivna av ett magiskt skimmer :-D Och så skönt att du och din redaktör landar i något som känns bra :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså, det är ett magiskt skimmer för mig fortfarande. Det är så nytt att inte stå med mössan i ena handen och ett refuserat manus i andra, utan bli välkomnad som författare, med kaffe och allt:)

      Men visst, jag visste noll om hur det gick till "i verkligheten" tills för ca ett år sedan, när vi satte igång med redigering av En väktares bekännelser.

      Radera
    2. Alltså, det är det som är målet; "välkomnad som författare, med kaffe och allt" :-D

      Radera
  2. Instämmer, väldigt roligt att läsa om hur det går till, åtminstone på ditt förlag. Och även hur det går till hemma på kammaren när du skriver!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomen:) Och du har ju även ett ganska omfattande författarstall i form av dina bloggläsare, som alla skulle komma rusande med tips på minsta vink från dig.

      Radera
    2. haha, och alla era tips är otroligt värdefulla! :)

      Jag har alltid trott att såna möten påminner om amerikanska rättegångsfilmer. En massa "objection, your honor" och "goes to motive" om man får kritik för nåt man skriver och så där.

      Radera
    3. Det är faktiskt lite så. Men som skör person tar man potentiellt sett väldigt illa vid sig och blir dålig på att föra sin talan sakligt. Jag brukar tappa bort lite exakt vad det var jag tänkte och blir rörig i min argumentation. Tur då att man har en sådan oerhört fingertoppskänslig redaktör, som verkligen lyssnar och vill förstå.

      Och - viktigast av allt - om redaktören (en som man har förtroende för) tycker att det känns fel, så är det nog fler som tycker det. Man bör lyssna ordentligt och försöka komma fram till något som båda kan leva med. Jag tror verkligen att det ger det bästa resultatet.

      Som sagt, det andra intresserade förlaget (där jag alltså bara var på ett första möte) kändes mer ångvältigt. Så det kan nog vara bra mycket värre.

      Radera
  3. Åh så roligt – och spännande! Det verkar som ni har ett bra samarbete, du och din redaktör. För det är ju inte bra med någon som inte ifrågasätter alls heller. Någon som har många synpunkter, men som inte insisterar på att genomdriva allt är väl ungefär den perfekta blandningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon är världsbäst. Ada Wester heter hon och startade förlaget Gilla böcker tillsammans med Anna Danielsson Levin.

      Och visst, man måste ju få lite motstånd, men när jag skickade mitt manus till olika förlag så fick jag liksom napp från två stycken (varav det ena var Gilla böcker/Lilla Pirat) och på det andra förlaget ville de att jag skulle skriva om helt och hållet. Alltså i stort sett allting. Jag fick extremt svepande instruktioner och en uppmaning att gå hem och skriva om - helt utan någon att hålla i handen. Superläskigt. Men Gilla/Pirat var ändå mitt förstahandsval.

      Radera
    2. Om jag fick välja helt fritt bland svenska förlag så är det just Gilla/Pirat som gäller. Alltid gillat deras utgivning och alltid trevliga och bra att ha att göra med ur bloggarperspektiv så det borde ju vara så i allt annat också, och det verkar det ju som när man läser dina inlägg. Känns som du hamnat helt rätt!

      Radera
    3. Väldigt roligt att höra att även du känner så om förlaget. För det var faktiskt så för mig också - och så hamnade jag där! Snacka om fullträff efter alla dessa fruktlösa skrivår.

      Jag känner mig rätt övertygad om att du kommer att hamna där också en vacker dag. Vi ses då, om inte förr!

      Radera