torsdag 18 oktober 2018

Lovande rysningar

Gåshud (Källa)

Skrev just en av slutscenerna i mitt 9-12-manus - alltså inte absoluta slutscenen, men en ganska avgörande sådan - och jag fick själv rysningar. Det måste väl ändå vara ett gott tecken?

Om nu bara resten av manuset kunde hålla samma klass.


Upplagd av kl.
Etiketter:

10 kommentarer:

  1. Helena18 oktober 2018 kl. 14:31

    Ja, ännu en ljusning! Vilken underbar känsla, suger i mig!!

    SvaraRadera
  2. Annika22 oktober 2018 kl. 08:22

    Ah, gåshud av den bra sorten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Elin Säfström22 oktober 2018 kl. 09:24

      Jepp. Fast jag är ju inte i målgruppen - ska gudarna veta.

      Radera
  3. Marie22 oktober 2018 kl. 08:37

    Men så jäkla grymt! Heja dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Elin Säfström22 oktober 2018 kl. 09:25

      Tack! Hoppas att det håller vid en andra påsyn:|

      Radera
    2. Marie23 oktober 2018 kl. 06:11

      Jag tror vi kan konstatera att du inte är omfattande drabbad av självbedrägeri, således bör din gåshud gå att lita på. Själv bedrar jag mig cirka 75 procent av tiden, jag kallar det för rookieeffekten.

      Radera
    3. Elin Säfström23 oktober 2018 kl. 12:34

      Jag undrar jag, Marie ... Tillåter mig själv att tvivla på ditt självbedrägeri.

      Radera
  4. Louise Baumgärtner28 oktober 2018 kl. 18:03

    Gåshud är ett bra tecken!!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)