Jag raljerar fritt #5 - julmamman

Ok, då går vi från gårdagens inlägg, som handlade om hur bra jag är, till dagens, som handlar om hur bra jag är. Det utgörs till största delen av ca 400 bilder som ingen människa är intresserad av, men också lite självförhärligande text.

Allvarligt, här kan du sluta läsa om du inte är intresserad av att höra mig raljera om vilken bra mamma jag varit denna jul. Hej då!

Här börjar hybrisen:

I år har jag tillsammans med min 3,5-åriga dotter gjort EGNA julgrupper! Jo minsann, eftersom jag förra året var väldigt missnöjd med den bristande kitschigheten hos dem som fanns att köpa. Här följer bilder på dessa ur alla möjliga vinklar:

Och adventsljusstaken då? Jodå, i år valde jag en annan stil än förra årets krydd- och nötblandning. Den här gången jobbade vi i stället med kottar (både naturella och glittriga) samt små fejkäpplen och bär. Mossan som allt är nedtryckt i kan man inte ens ana. Hyfsat nöjd även med nedbrändhetssymmetrin på ljusen. Så här ser det ut:

Redan förra året introducerade jag begreppet "förgran" här hemma, för att dottern skulle ha en chans att komma in i julstämning innan vi släpade in den äkta varan i vårt hem. Här har hon pyntat så fint. Notera enkla men trevliga hemmagjorda pyntsaker av glittriga piprensare (spiralerna man med lite god vilja kan urskilja). Jag lyckades till och med tillverka en toppstjärna av en trasig hängvariant. Här är förgranen, ca en meter hög och av finaste plast:

Och här nedan har vi the real thing. Denna snarare två och en halv meter hög, även om de båda granarna förefaller ungefär lika höga på bilderna. Dottern har även klätt nedre delen av denna, samt introducerat det tjocka vulgoglittret som jag sedan fick ordna på ett så smakfullt sätt som möjligt. Hon insisterade också på stjärna i toppen, vilket jag annars inte brukar ha. Jag köpte tre olika innan jag hittade en som faktiskt gick att sätta fast utan att själva toppgrenen droopade betänkligt.

Här ser vi ett exempel på dotterns pyntstil. Det är liksom sporadiska kluster av granprydnader. Jag tycker faktiskt inte att det är så dumt. Det ser modernt ut.

Och har jag en s.k. "fiberoptisk by" då? Jajamensan! I detta fall utgjord av en enda kyrka med några små figurer utanför som förmodligen är på väg till någon sorts dockjulotta. Ful sladd får man dessvärre leva med. Jag har kompletterat med en led-tomte samt led-snögubbe bland små granar i något diskborstliknande material.

Kalender då, supermamma där? Självfallet en någotsånär hemmagjord variant med små presenter i. Ingen hejd liksom! Hittade en fin hopfällbar variant på Panduro:

Självklart har det gjorts pepparkakshus även i år. Smakfullheten är begränsad.

Tips till föräldrar med någorlunda små barn: Denna lilla gran med tillhörande pynt går att dekorera om och om och om och om igen, medan man själv dricker kaffe eller bara pustar ut i största allmänhet. Hittade den på typ Guldfynd eller något liknande. Den var billig också! 50 spänn. (Det kan tilläggas här att julgrupperna inte var ett ekonomiskt gynnsamt alternativ till de köpbara - de kostade tillsammans med pynt och allt typ 600 kronor, tror jag.)

Ok, julivrande mamma där, allt ser trots vissa mer ohämmade inslag misstänkt tillrättalagt ut. Ditt barn då, fick hon någonsin fria händer? Nja, njo. Vi försökte göra tomtar och snögubbar en gång av sådana där äggkartongsgrejer och flörtkulor. Hon har klistrat på hatten på den vänstra figuren och ritat ansiktet på den i mitten. Gills det?

Jag säger som elefanten i Fem myror: Nu är det slut! (Tack och lov.)

Julledighet

Ett bombsäkert sätt att inte få någonting gjort ö.h.t. är att vara ledig över jul. Eftersom all vaken tid måste ägnas åt att försöka roa den uttråkade avkomman, så blir allting annat liggande. Ingenting blir skrivet, vare sig blogginlägg eller böcker. Lägg en lätt förkylning till detta så är stiltjen fullkomlig.

Jag skulle vilja skriva lite om Suicide Squad, som jag och maken såg igår när dottern äntligen hade somnat för natten. Möjligen gör jag ett försök i kväll. Om vi skulle ha sådan tur att hon återigen somnar utan att jag faller i dvala intill henne.

Urk, jag mår verkligen halvdant. Ont i kroppen.

Se där, nu slog jag mitt eget rekord i tråkigt inlägg.

Musikbekännelse

Frozentjejerna sneglar på varandra

En lustig sak som händer mig i juletider är att jag blir extra mottaglig för smörig musik. Jag vill inget hellre än att spela sus-ackord och lagom mesjazziga arrangemang av gamla Disneydängor. Julmusik slinker också ned, så klart. Jag köper noter på Musicnotes och sitter med paddan vid pianot och smörar loss med exempelvis en mysharmoniserad variant av "Have yourself a merry little Christmas".

Min absoluta favorit just nu är "Do you want to build a snowman?" från Frozen. Gosse, är mitt ansikte rött. Men så är det i alla fall. Den där inledningen (som återkommer som en mellanspelsgrej också) är så himla musikalartat kletigt härlig att spela.