... som ju Simon & Garfunkel så fint uttryckte saken. I mitt fall apropå gårdagens inlägg om mitt något otillfredsställande vinställ. De kommentarer ni var vänliga nog att lämna påminde mig om någonting tänkvärt.
Ja, jag erkänner, jag tror FORTFARANDE att alla andra går omkring i sina perfekta hem och myser åt sitt perfekt välsorterade vinställ. HUR kan jag fortfarande inbilla mig det, ens tillfälligt?
Idag ska jag städa och jag har börjat så smått. I samband med det har jag tänkt på olika saker/vrår/garderober/lister som borde städas någon gång, eftersom de inte sett en disktrasa på år och dar, men jag har också vid något tillfälle beslutat att jag inte gör någonting åt dessa idag heller. Jag kör bara den vanliga rundan och tar extragrejerna EN ANNAN GÅNG. Och tror ni inte att jag då har snuddat vid tanken att "andra människor gör inte så här - de har inte ställen som de undviker att städa in i det sista"?
Förstå mig rätt här, jag VET att det inte är så. Om inte annat så känner jag till att mina vänner har det långt ifrån perfekt i sina hem. Ändå dyker den underliga idén upp i mitt huvud om att "alla andra" har kontroll och perfektion omkring sig. Som om andras liv försiggick i visningslägenheter fulla av skålar med lime och citroner och fucking vitlök i en sådan där fläta på väggen i köket. Inte gammal sunkig vitlök, mind you, utan jungfrulig sådan, som dessa perfekta människor utan att tveka använder i de franskinspirerade måltider som de fulländar sådär lite till vardags och avnjuter tillsammans med en bättre bordeaux från - wait for it! - sitt välsorterade vinställ.
Lite sent påtänkt nyårslöfte: Jag ska sluta att tro att alla andra människor klarar av livet hundra gånger bättre än jag själv. Och dessutom sluta jämföra mig med andra. Hm, det var ett ännu bättre, mycket mer relevant löfte. Jag tar det i stället!
Helena, så här skrev du i en kommentar:
SvaraRadera"Ja, vad skönt det låter! När jag växte upp kunde vi bara ha gäster ytterst sällan eftersom mamma envisades med att allt måste vara PERFEKT och det är inte många gånger på ett år man orkar fixa allt så. Kommer ihåg hur obehagligt jag tyckte det var i huset vid dessa tillfällen, som ett spökhus ingen bott i på lääänge. Det har jag tagit med mig in i vuxenlivet och bestämde så fort jag flyttade hemifrån att min oordning aldrig ska få mig att undvika att ta hem folk. Så hit kommer nog folk och mår bra över hur fint de själva har det hemma. När det är dags att städa de där undanskymda vrårna har jag alltid valt att flytta istället. Kanske blir svårare nu när man har barn och hus. Har bott här sedan 2012 utan att damma någon hylla, karm, element, städa bakom/under kylskåpet etc. Det funkar men är ju inte ett under av fräschör här hemma direkt men jag trivs i det. Så jag tycker det låter väldigt hemtrevligt som du beskriver det!"
När jag försöker publicera hävdar Blogspot (som det har för vana att göra då och då) att "Kommentaren har aldrig funnits eller finns inte längre." Jag tycker att det är ett så absurt påstående.
Det låter väldigt stressande med den typen av hemmasituation. När jag var barn skämdes jag över det ständigt rådande kaoset hemma hos oss och ville inte ha besök just av det skälet. Haha, du flyttar ifrån problemområdena! Bra strategi:) Väldigt lugnande läsning hursomhelst.
RaderaOm du får för dig att bryta löftet kan du alltid jämföra med mig. Platsen jag undviker att städa utgörs av en hel källare, där är kaoset episkt och toppas av att vi i nittiotalssunkiga gillestugan (skräprummet) brutit lös två brädor ur panelen, i en renoveringsiver som kom av sig. För ett år sedan.
SvaraRaderaKänner mig upplyft av ditt inlägg. Knarkade gamla inredningstidningar under julledigheten och kände mig kass, den där ”lokala snickaren” har liksom hoppat över mitt hus. Nu känns det lite bättre, tack!
(Ev har jag lämnat den här kommentaren två gånger, blogspot bråkar med mig också.)
Onekligen rogivande för själen att höra. Särskilt sympatiskt med renoveringen som avstannade. Jamen, visst är det så att när man någon gång tittar i en sådan där tidning eller bara typ IKEA-katalogen, så eldas de där tankarna på och man känner sig extra misslyckad.
RaderaEv gör man annat med sin tid, typ skriver romaaaner :)
RaderaMen eller hur:)
Radera