söndag 7 maj 2017

Författarskola #33 - skriv annat


Okej, det här är kanske inget generellt råd - liksom det mesta i den här pretentiöst benämnda "författarskolan" så handlar det om att jag resonerar med mig själv - men se gärna till att ha parallella skrivprojekt!

Så här tänker jag: Jag har ju min lilla bokserie på gång med utgivna En väktares bekännelser samt kommande uppföljare Visheten vaknar och jag håller dessutom på att skriva en trea. MEN, gott folk, det fnns ingenting som säger att mitt förlag vill fortsätta att ge ut bok efter bok om Tilda och hennes rådarrelaterade bekymmer. Därför är det en bra idé att ha lite annat på gång. Det är ju inte omöjligt att förlaget skulle vara intresserat av andra alster från min fantastiskt kompetenta penna (tangentbord, men ni fattar). Och även om just mitt förlag inte skulle vara på, så estimerar jag att mina chanser att få napp hos någon annan nu är på ett ungefär oändligt mycket större än innan jag var publicerad författare. Men då måste man ju ha något att komma med. Annars är man rätt körd.

Jag känner dessutom ett växande behov av att vidga mina vyer och skriva i en annan genre, med annan ton än den lättsamt pladdriga, lite småcyniska variant som jag gjort mig känd för (hahahaha! "gjort mig känd" - snälla, kom ned från hybrismolnen). Inte för att jag inte gillar min serie, genre eller  ton - för det gör jag - men för att variera sig lite. Det finns ju så mycket annat som jag gillar att läsa! Dessutom känner jag ett sug efter att (hör och häpna) utvecklas. Min "skrivstil" (tro mig, ordet kommer endast att ha betydelsen som här avses inom en generation) är så naturlig för mig att det nästan känns lite fuskigt, eller vad man ska säga.

Därför har jag följande sidoprojekt på gång: En animeinspirerad dystopi (15+), en relationsroman (också den 15+), en feelgoodig chicklitbok (avsedd för en vuxen läsarskara) samt en helt flippad fantasybok som jag ännu inte skrivit ett ord på och än så länge inte vet så mycket om (annat än att den kommer att påbörjas inom en överskådlig framtid).

Jag satsar självklart (lugn Ada och alla andra inblandade!) främst på trean i En väktares bekännelser-serien och har där en dagskvot av skrivna ord som jag endast ruckar på i nödfall. Men jag finner att ett eller ett gäng sidoprojekt inte stör nämnvärt, eftersom man går in i en helt annan värld, vilket gör att mängden text jag skriver på en dag kan öka avsevärt totalt sett. Det är som med efterrättsmagen (別腹 (betsubara - extramage - på japanska)), ni vet. Det går fanimej alltid att klämma ned en efterrätt, hur kräksmätt man än är.

Så skriv parallellt! Prova i alla fall. Det är mitt fina, initierade proffstips (oops! - hybrismolnen igen).

28 kommentarer:

  1. Wow, det var många järn i elden det! Spännande att se vilka av alla dessa projekt det blir som bär frukt i framtiden! Är tanken att slutföra allt du påbörjar eller att känna sig fram och slutföra det som känns "bäst"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tanken är väl att känna sig fram, ja. Jag är inte främmande för att lämna ett projekt som känns dött. Men jag har förvånansvärt få oavslutade manus bakom mig, faktiskt. Jag är extremt långsam och ihärdig. Lite snigelvarning. Jag brukar streta på liksom. För jag vill gärna se var det landar. Men det kan ta åratal!

      Radera
    2. Intressant! Det mesta bra nog att dra igång med kanske att få till bara man jobbar tillräckligt mycket med det...

      Radera
    3. Så är det, tror jag. Sedan blir det sannerligen inte tillräckligt bra för mig varje gång, trots detta. Men ett fullständigt manus brukar det alltsom oftast bli iaf.

      Radera
  2. Eftersom mina böcker är korta blir det naturligt att ha flera på gång samtidigt, tycket speciellt om att varva berättelse och faktabok. När även en idé på ett längre projekt men har inte haft ro att dra igång den ... Feelgood!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, så kanske det är ja. Ja, variation brukar förnöja, som. sagt. Kul med feelgoodprojektet! Hoppas få läsa en vacker dag.

      Radera
  3. Alltså jag är så svårt förtjust i dystopier och blir ju väldigt nyfiken här, särskilt på hur man skriver en animeinspirerad dystopi!
    Tror verkligen på att variera sig, har provat växelskriva parallella projekt, men fick ge mig pga trött hjärna. Men nu tex, när huvudprojektet ligger till sig/är ute på läsrunda, NU slår jag in på det där andra spåret och petar med ett helt annat manus i en helt annan genre. Om inte annat så motionerar man de litterära musklerna på det här sättet :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, anime - som f.ö. brukar vara pisstråkigt och som jag normalt bara tittar på för att lära mig japanska - är ofta rätt dystopisk till sin natur faktiskt, så det är inte jättekonstigt tycker jag själv. Och just denna bygger på en serie som jag älskar! Den är jättepoppis och jag kommer garanterat få kritik för "plagiat", men saken är nu den att man inte kan patentera en idé, utan bara själva utförandet (det är alltså fullt lagligt att skriva om en pojke som går på en skola för trollkarlar och häxor, t.ex.). Är själv otroligt förtjust i mitt projekt och hoppas hitta lämplig ton så småningom ...

      Men exakt, om det är så man föredrar att jobba så har man ju alltid perioder då ens huvudprojekt ligger lite på is. Då kan det vara dags att jobba med äggen i de där andra korgarna.

      Radera
    2. Animedystopi, låter inte konstigt, menar mest att känslan brukar vara så speciell och jag kände hur skrivarnörden i mig började fundera över hur man skulle fått ner tonen på papper i ord. Skulle vara extremt kul om det projektet kom i tryck :-) Tror inte man ska vara så rädd för plagiat, utan kanske se det som fanfiction där det redan finns en målgrupp utöver redan frälsta dystopinördar som jag :-)

      Radera
    3. Vat du, jag tänkte precis på det här. Är det verkligen en dystopi, tänkte jag. Nja, svarade jag mig själv. Det är fantasy och äventyr, med en hel del grova inslag, snarare. Känslan av att ett människoliv kan vara väldigt lite värt, eller vad man ska säga. Det är väl alltså ingen klassisk dystopi, men något åt det hållet.

      Radera
    4. Vat = vet (avskyr typos😬)

      Radera
    5. Har samma funderingar kring mina dystopier, som är en hel del annat också i samma paket. Tänker att det måste finnas en subgenre någonstans i den engelskspråkiga världen som passar in på det dom lite mer genreförvirrade skriver :-)

      Radera
  4. Hur lyckas du med att hålla alla projekt i huvudet utan att börja blanda ihop? Själv har jag hela våren "kämpat" med mitt andra manus samtidigt som jag jobbat med ettan som blir utgiven i augusti. Jag har gång på gång fått ge upp med tvåan för att jag helt enkelt inte har kapacitet för det (men är iofs i redigeringsfasen där...).

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är så himla olika, mina projekt, så de håller sig isär på egen hand:) Men jag hade också väldigt svårt att jobba på andra delen i min lilla serie medan vi höll på att slutredigera den första, så jag förstår verkligen! Grattis till utgivning för övrigt! Jättekul!

      Radera
    2. Tack! :) För att förtydliga hör de inte alls ihop med varandra, men jag blir ändå lite snurrig. Eller känner mest att jag inte riktigt kan fokusera. Det KAN också bero på att jag plötsligt haft jättemycket jobb och skrivtiden annars också blivit lidande ...

      Radera
  5. Oh, det var en hel radda med projekt! Och så olika. Skriver du på alla samtidigt?!
    Själv kämpar jag med en ungdomsdeckare som pockar på uppmärksamhet, men kan inte släppa mitt vuxenmanus... Men jag tar det piano, så småningom lär jag mig kanske parallellskriva.
    Just nu handlar det mest om att finna energin att orka med. Majvädret hjälper iiinte till, haha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gör alltid allting samtidigt - det gäller hela mitt liv. Det är inte speciellt effektivt, men extremt mycket jag🙄

      Radera
  6. Och jag som nojat mig lite för att mina andra projekt inte ligger i samma genre som nuvarande projekt. Jag skriver inte på dem samtidigt, men har en ungdomsbok liggande som väntar på en ny redigeraromgång, två andra som väntar på att bli skrivna (varav ena är ett grovmanus och andra en synopsis), en fantasy i svensk sentida medeltidsmiljö att redigera och en fan fiction typ att plocka upp kanske... Gillar hur du tänker här, det lättar på nojan för mitt eklektiska skrivande ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig varit bra på att välja EN sak och med åren har jag accepterat att jag är sådan. Varför skulle man inte kunna göra typ allt?😊 Det som händer är ju att det går långsamt om man frösöker klämma in precis allting på en gång. Men att skriva flera böcker i olika genrer är befriande, tycker jag. Skriv på bara!

      Radera
  7. Vilket OTROLIGT bra råd :D Själv har jag inte lika mycket på gång, men jag skriver ju parallellt på två väldigt olika projekt, en fantasyromanserie, och en fackbok tillsammans med Liv. Och faktum är, som du säger, att för det mesta innebär det att jag får mer gjort och skrivet sammanlagt än jag skulle fått om jag bara jobbat på ett projekt. Och dessutom tycker jag att det är underbart att ha något att falla tillbaka på när det av någon anledning tar stopp i ett projekt (kan vara lite skrivkramp, eller om jag har skickat iväg text för respons och bara går och väntar...) Det är helt enkelt ovärderligt. Och du verkar ju vara drottningen av simultana projekt, grymt imponerande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, inte minst när ett projekt ligger i någon form av naturlig träda så är det ju fint att inte bara sitta och stirra tomt framför sig. Jag är dessvärre endast drottning av ständigt pågående kaos, men tack ändå😊

      Radera
  8. Hm, kanske ska ta tag i mina alternativa projekt snart igen då, om det nu är vad som rekommenderas av dem som kan sin sak. :) Jag är bara lite rädd att jag enbart kommer vilja skriva på ett projekt så länge det flyter på, för att byta till ett annat så fort det tar emot. Tänk om jag sitter där med tre-fyra projekt som alla är i herregud-vad-håller-jag-på-med-fasen sedan? Hur löser du det för egen del?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar ha ett huvudprojekt som får dominera och där jag tvingar mig själv att hålla ångan uppe (det faller sig nu naturligt att satsa hårdast på EVB-serien) och sedan tillåter jag mina sidoprojekt att vara oregelbundna. Och när man sitter fast i huvudprojektet av en eller annan anledning så har man ju någonting att skriva på medan texten ligger och gror. Men visst, risken finns ju att man sitter med flera kaosmanus och känner att ingenting håller. Men det gör man ju i alla fall då och då, liksom.

      Radera
    2. Haha, jo det är oundvikligt. Ska fundera lite över detta tror jag och se vilka av mina många outvecklade manusidéer som är mest olika. Jag är fortfarande lätt skeptisk till att jag med min dåliga karaktär kommer klara av att skriva parallellt, men det skadar ju inte att försöka.

      Radera
  9. Att prova saker är för det mesta bra, men jag försöker undvika att göra saker som inte känns rätt bara för att någon annan sagt att man borde göra så. Hett tips:)

    SvaraRadera
  10. Så klok insikt att inse att förlaget kanske inte vill fortsätta att ge upp böcker i en serie år efter år. Även om man inte helt byter genre så är det i alla fall bra att visa upp att man är produktiv och fortsätter att skriva. Förlagen pratar ju hela tiden om att de vill "bygga författarskap".
    Själv har jag två idéer men är så inne i mitt nuvarande manus att allting skulle bli en enda röra om jag började skriva på nytt manus! Men när manuset är klart så... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är verkligen överlycklig om mitt förlag vill bygga författarskap:) Jag tror att de vill det, och då ligger det ju på mig att utveckla det där författarskapet. Men också ifall mitt förlag skulle "dumpa" mig - de har ju gudbevars massor med andra författare vars författarskap de också ska bygga - så vill man ju gärna ha någonting att visa upp för andra förlag. (Nu råkar jag ligga på exakt det förlag jag vill, så jag hoppas verkligen att jag slipper gå med mössan i hand till någon annan.)

      Men vad roligt att du går omkring och lurar på fler framtida manus. Samma genre?

      Radera
    2. Jamen det måste ju kännas helt underbart att ha ett förlag som tror på dig :) Men visst måste man vara realistisk. Och det många kända, etablerade författare inte pratar om, är att de ju också måste få sina manus godkända. Nu tror jag visserligen att det är lite lättare om man har fått in foten på ett förlag, men därmed inte säkert - precis som du skriver - att de vill fortsätta ge ut bok efter bok efter bok.
      Jag kommer nog att ha svårt att lämna romance genren. I alla fall under överskådlig framtid. Jag vet inte riktigt vad jag skulle satsa på då... De två idéer som jag har ligger båda inom romance. Världen behöver mer kärlek! :D

      Radera