Jag tror att fyra av mina fem sorgesångsinlägg handlar om en och samma sak, en och samma psykopat. Monstret som alldeles strax tar över efter den enda amerikanska president som någonsin gett mig positiva vibbar. Trump, däremot, ger mig de sämsta vibbarna någonsin. Jag mår illa av att tänka på karlen och vad han kan tänkas ställa till med.
Aldrig förr har jag känt mig så gråtfärdig över en politisk utveckling, även om värre saker hänt (?). Förmodligen eftersom USA syns så himla tydligt, och eftersom jag annars är så oerhört illa insatt i världsläget. Jag var så deprimerad efter valet i november att jag hade svårt att sova och när jag vaknade på morgnarna drabbades jag återigen av insikten om vad som inträffat - ni vet, som det kan vara när någon dött eller när man blivit dumpad.
Jag är så otroligt ledsen idag att jag har svårt att tänka på annat. Vill inte, liksom. Kan det inte bara ha varit en mardröm allt det här? Snälla?!
Nähä. Då går jag och drar någonting gammalt över mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar