När jag lämnade min dotter på dagis idag var vi tvungna att ta oss igenom en lite knepig passage där snöröjning pågick på taken. Med anledning av detta gick en man omkring på gatan med gul väst och visselpipa som han flitigt blåste i för att uppmärksamma sina kolleger på taket om förbipasserande gångtrafikanter. Han var så himla glad och mysig och när jag lämnat min dotter och kom tillbaka samma väg, erbjöd han mig sin arm och ledsagade mig med stadig hand förbi ett särskilt knaggligt och halt parti.
Han gjorde mig så himla glad. Jag ska bli som han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar